Snacka om att glida på en räkmacka…

Jag blir lite ledsen i ögat ibland. Jag tänker inte påstå att min blogg är guds gåva till intranätet (eller, kanske, liiite…) men vafan, någon måtta får det ju lov att vara. När Maria Montazamis dotter får 556 prenumeranter på Bloglovin’ efter att bara ha publicerat tre inlägg i sin nya blogg. Det finns så många bloggar som är värda de där 556 prenumeranterna mer, typ… alla i min lilla lista här till vänster!

”Hej alla (556 prenumeranter på Bloglovin’, hrmph… bwah, gwrhas, avundsjuk, jag, nej?)!

Först ska jag svara på era frågor. I was born September 28, 1990 och jag har haft långt hår hela mitt liv (OMG, långt hår, hela sitt liv, ANTECKNA och lägg för övrigt märke till växlingen mellan svenska och engelska, galet snyggt gjort juuhuu). Jag tror inte att jag skulle se så fin ut i kort hår haha. Highschool är precis som ni har sett på filmerna  massor av “cliques” like the popular kids, the jocks, the teacher’s pets, och mer. Jag går på ett college i North San Diego som heter California State University of San Marcos. Jag älskar den skolan och det är så kul att jag bor I ett hus med fyra andra tjejer (vad bra, att du bor I ett hus… och inte på det, I ett hus)!  Ni ska få se allt som jag gör varje dag och jag ska definitely visa er alla mina kläder (men åh, ja, snälla… låt bli?)!” – Sara Montazami, med undantag för det fetmarkerade förstås.

I bloggen kan man läsa att i det här huset som hon bor i med sina vänner så har hon en jacuzzi OCH en pool. Suck on that. En annan hoppar glatt i vattenpölarna som är ständigt närvarande i detta regnets land. And that’s that… Och man kanske kan kalla badkaret för jacuzzi de gånger man ”råkar” fisa när man ligger där och jäser? En definitionsfråga som är helt klart värd att diskuteras.

Det kan vara så att det bara är jag som är lite bitter, kanske… kanske inte. Men ibland får man lov att vara det och då ploppar det ut sådana här inlägg. I och för sig låter jag galet bitter i det här inlägget. Och ja, till viss del lite bitter, MEN… till största del är det för att jag blir ledsen över att det finns så många bra bloggar därute som aldrig får den uppmärksamhet de faktiskt förtjänar. And that sucks…